Carsten Palmer Schale: Mötesplatser

Ord i täta linjer hindrar mig att bryta igenom med mitt budskap. Orden, skuldra vid skuldra, är fel ord. De rätta orden axlar varandra.

*
Vart jag än förs fortsätter jag till floden. Min rygg bryter man inte så lätt. Men det är svårt att dyka genom isen.

*
Glasögonen framför ögonbindeln förstärker känslan av djup. Längtar efter Göteborgs kranar. Men de gömmer sig i sina hågkomster.

*
Det är en massiv tystnad som råder. Molnen skockas. Du är dock en ängel som står där och rör på axlarna. Vingarna slår ut som blåklint. Drömmer jag.

*
Sällan händer det att vi träffas i samma ordförråd. När det händer kokar livet.

*
Jag har älskat som vinden älskar träden, vattnet sin tång, djuren sina kroppar, papperet sina bokstäver. Jag försöker älska fortfarande, men har ibland problem med grammatiken.

*
På stranden bestämmer sig barnen för att låta musselskalen förbli.

*
En fläck av en handflatas storlek skymmer solen. Men under våra fötter gungar ändå den friska, lugnande, runda oceanen. Sagan porlar i ett lerkärl ovanför spisen.

*
Jag älskar det svarta regnet och den vita strimman över min panna här i kustbandet en sen augustikväll. Vi vaggar oss som en båt på det oppupprörda havet.

*
Du som är mitt dagliga bröd. Du som värmer mina ord i din ugn. Du som skänker oss vinet genom öglor av ögon.

*
Efter återkomsten rinner hågkomsterna in i ett befriat sinne. Ingenting väntat inträffar. Allt står upp i givakt som inför en diffus auktoritet.

*
Månens äpple och den sövande ugglan smakar iskallt vatten och barndom. Men numera ser jag lite suddigt och har tappat en del av smaken. Södergrans klomärken väcker.

*
För övrigt står jag just nu ensam på scenen utan instrument. I en stunds tystnad medan vinden tänker efter.

*
Börja inte från himlavalvet som välver sig över dig. Börja på den mark som är sträv och tung. Börja där tiden och livet samlat sig till din utmaning. Det är ditt liv och vår mark.
*

Jag förflyttar mig genom tundran mot havet, som ännu inte ligger. Tyngd av min ballast, och doft.

*
Lindad i tång flyter hoppet iland. Snödrivor sträcker upp halsen. Inomhus vankas tankar.

*
Kvällen tätnar runt systrarnas hus. De är över 300 år gamla. Jag har köpt en liten, liten påse chips. Livet är faktiskt ibland mycket, mycket värt att leva.

*
Master. Båtar i led på led på redden. Mitt minne. Min glänta.

 
 
 
 

Flere bidrag